malinguillermo

Sovmorgon till halv tio idag men lyckas trotts detta vara trött. Ändå har jag en feelgood-känsla i kroppen som med all säkerhet beror på att jag faktiskt varit på min sista lektion för detta året samt att jag, tillsammans med min familj, styr bilen upp till Norge för att fira jul med mina mina släktingar om tre ynka dagar. Ska jag vara ärlig så är det svårt att, med alla dagar jag jobbar och all stress som med det tillhör, hitta ett ljus i mörkert. Det känns som att jag jobbar, jobbar och jobbar och att det aldrig har ett slut (ungefär som med standard skämtet i förskolan om klockan som bara går och går men aldrig kommer till dörren lol). Visst, jag har lediga dagar som jag uppskattar mer än allt, men dagarna går snabbt och någonstans i bakhuvudet så kan jag inte njuta för att jag vet att jag ska jobba dagen därpå igen. Därför känns det nu som en lättnad att jag ska jobba tre dagar till och att jag sen får Norgeresan där jag bara ska slappna av och mysa som en slags belöning. Sen att jag ska jobba nio timmars pass en vecka i sträck fram till nyår efter det är en annan story. Missförstå mig inte, att jobba på både Santa Lucia och Burger King är självvalt. Det finns ingen Hitler av ny generation som står med en pistol i tinningen och tvingar mig dit. Men väldigt mycket jobb, andra året i gymnasiet, familj, vänner och pojkvän gör det stressigt och jag har många måsten och krav att leva upp till. Jag är trots allt bara 17 år och känner att det kanske är läge att tagga ner och njuta lite istället. 

 

Nu ska jag läsa Zlatans självbiografi med en kopp te som sällskap. Som en annan 90 åring med andra ord (jag lovar, jag ska inte spela bingolotto på söndag haha!). Om någon timme ska en dödsförkyld Guillermo dra sig mot jobb och make some moneeeeeeey. 

 

Ta hand om er. DU är den viktigaste i ditt liv.