malinguillermo

Hängt med Hanna hela dagen, och som vanligt när det gäller oss två latmaskar så gör vi knappt något så ansträngande som att lyfta ett högerben. Vi käkade kakor och popcorn i massor för att sedan somna i soffan utslagna som bara gymnasie elever kan vara. Vad vi även gjort är att fixa och dona inför Magaluf-resan som jag nu betalat Hanna för då det är hennes mamma som står för bokningen. Den fjärde augusti gör vi Vellingebrudar Palma Nova osäkert. G R E A T 

 

Det mest ansträngande jag gjort idag är att packa. Och ska jag vara ärlig så var det inte särskilt ansträngande det heller. Dock så måste det ju vara tråkigare än att sitta på busshållsplatsen och vänta på en försenad 146a i kyla?  Anledningen till att jag spenderat några få procent av min fredag till att packa är för att jag och Rasmus imorgon (imorgon? inatt!) beger oss till Sälen för en veckas skidåkning med min lillebror Elliot och pappa Nico. Bor gör vi i en stuga och imorgon kommer även min faster Anna (minns ni) och min älskade farmor från Norge upp till Lindvallen. Det blir första mötet för två viktiga personer i mitt liv, men jag är säker på att det kommer att gå som smort. Rasmus kommer att älska henne så mycket att han är villig att i slutet av veckan åka med henne hem till Norge istället för med mig till Sverige. Buhu eksde 

 

Klockan är halv två och tanken är att vi ska ligga vakna tills klockan ringer runt halv fyra då det betyder 10 timmar spenderade med sömn i bilen. Vi planerar att ligga vaken till varje pris, även om det så skulle betyda rödsprängda ögon och taskigt humör. Detta var tanken, men tiden det tagit mig att skriva detta inlägget var tydligen tiden det tog för John Blund att besöka Rasmus. Helvete. Den killen är fan ta mig född trött. Den enda födelen med att han somnat är att det är min enda chans till att kolla 16 and pregnant på MTV utan klagomål. Hey ho let's go 

 

Vi hörs från Sälen! 

 

Igår var det full rulle, och min lediga dag spenderades med att först träffa Cornelia och Jennifer efter skolan för lite skitsnack för att sedan gå hem och stupa i säng i Rasmus famn. Där låg jag och sov så skönt när jag plötsligt vaknar med ett ryck och ett bankslag på dörren hårt som bara en fullvuxen man på 38 år är kapabel till eksde. Men vaknade gjorde jag iallafall, skönt nog, inte helt förgäves då middagen stod serverad på bordet. Att pappa skaffat tjej har sina fördelar, som denna tillexempel. Det är inte varje dag jag käkar svingod laxpasta till middag liksom. Oftast har vi knappt käkat middag ens lol! 

 

På kvällen mötte jag och Rasmus upp tjejerna för att disskutera Magaluf resan i sommar. Det har varit en hel del klydd angående det då vissa är klara för att boka medans andra inte fått klara besked från sina föräldrar än. Sorligt, men realistiskt, nog så stiger priserna cirka 200 kronor om dagen så att vi som är klara för att boka vill göra det på studs säger nästan sig självt. Därför har vi nu beslutat att jag, Hanna, Louise och Frida ska boka ett fyrarumshotell också ska de andra i sin tur boka ett fyrarum på samma hotell när de är redo för att göra det. Tanken är att vi ska boka och betala in redan idag. Kunde inte vara mer taggad!

 

När vi kom hem runt elva så skulle jag hoppa i duschen för att tvätta ur ricinoljan min påg tidigare på kvällen masserat in. Plötsligt var klockan ett, och tanken på att lämna bloggen tom fanns inte. Tur att Rasmus är frivillig när jag är tömd på energi. Vad tyckte ni? Har han kanske någon framtid inom det här med dagboksskrivande på nätet? Sådan flickvän sådan pojkvän lol. Tror dock att jag i fortsättningen håller mig till att uppdatera denna sida. Med det sagt så är det inte så att Rasse inte är välkommen att göra det om han vill ;) 

 

 

 

 

Lyckligaste tjejen walking on this earth bakom skärmen här! Min älskade, snygga, bästa pappa kom nyss in på mitt rum för lite vardagssnack. Ni vet föräldrarsnack - hur skolan gått, men inget intressantare än så hehe. Denna gången misstog jag mig dock, under samtalet så berättade han att jag slipper betala för min Bad Gastein resa tillsammans med cirka 40 andra ungdomar från skolan under sportlovet. Resan som varit anledningen till att jag jobbat och slitit röven av mig på både Burger King och Santa Lucia de senaste månaderna. Dessa 8000 kronor själva resan upp till Österrike (borträknat från fickpengar dårå) går på står det från och med idag klart att jag kan lägga på Magaluf resan i sommar tillsammans med tjejerna istället! WIIIIIIIIIIIE 

 

OPPA BAD GASTEIN 

 

Nu ska jag ta något lugnande och sedan dra till Santa Lucia för fyra timmars hard workwork 

 

Jobbet igår var en pina och tanken slog mig hur skönt det skulle vara om det faktiskt hade varit roligt att tjäna pengar. Oj vad rik jag skulle varit isåfall! Efter fem timmars längtan så var klockan slagen nio och jag gick hem till Louise en stund för att träffa henne, Angus, Jennifer och Hanna! Det blev inget långvarigt då jag 50 minuter senare var jag på min väg hemmåt igen eftersom klockan började dofta läggdags. Tanken var att somna tidigt, men samma tanke bär man väl på varje kväll antar jag. Det blev en relativt sen natt, därav mina tårar av blod när klockan ringde imorse. När jag väl låg där och gjorde snooz efter snooz så hade jag på riktigt kunnat betala alla de pengar jag tjänat ihop under mina 138 arbetande timmar jag jobbat i December månad för att få sova vidare. Kom iallafall iväg till skolan, om än en stund försenad, och fick tillbaka mitt Spanskprov prytt av ett "F" i högra hörnet. Jahapp, C på det senaste och F på det här. Ska jag vara ärlig så I kinda had it comin' då jag inte haft tid att plugga och när jag väl satt och skrev provet så stressade jag dessutom då jag hade en buss att hinna med. Oavsett - har du inte läst spanska steg 4 ännu så är det något jag, med all rätt, hade fruktat. Det är hemskt. 

 

Nu sitter jag och pillar i gårdagens Malaco-påse i hopp om att hitta godbitarna. Varför man köper lösgodis man älskar men att där trots det, alltid är några stackare kvar i botten man inte vill äta är en fråga för mig jäkligt tuff att besvara. Samma visa varje gång (och med min godiskonsumering råkar det bli JÄVLIGT OFTA)! 

 

Hemkommen från första skoldagen på denna terminen. Den kan man väl inte påstå har varit jättejobbig med tanke på att antal lektioner jag haft är lika många som gånger jag besökt gymmet under December månad - en. Samhällslektionen imorse var inställd och Marknadsföringen jag i skrivande stund skulle suttit på blev även den inställd. Jätteuppskattat - men kanske inte efter att ha suttit kvar i skolan under den 2 timmars långa rasten då vi var ovetandes om att läraren var i Prag. 

 

Idag hade jag sett fram emot sovmorgon med tanke på att vi spenderade halva natten genom att käka nudlar och titta på en skitdålig film. Vad jag inte hade sett fram emot var att pappa skulle väcka mig imorse för att först bråka om huruvida (MIN) iphone laddare var hans eller inte och sedan tjata om dagens "to do" - tvätta duschväggen. Detta skulle enligt pappa Guillermo gå på 5 minuter, men här har jag suttit sen en kvart tillbaka och slitit för att nu ta en paus och blogga lite. Det är inget kul, det vill jag lova er. Kanske till och med mindre roligt än att sitta på en mattelektion hungrig. Måste även plugga idag, två arbeten och ett par små uppgifter väntar på att skrivas färdigt och allt detta innan jag ska börja jobba om två timmar. Kanske dags att sätta igång nu, insåg precis att studier är ganska viktigt. Om jag inte vill fortsätta skrubba duschväggar i resten av mitt liv det vill säga.. 

 

Uppdateringen har det, precis som med rutiner, varit lite dåligt med då det är lov och man oftast har någonting för sig varje timme på dygnet. Men imorgon börjar skolan och med den följer en normal uppdatering, på normala tider framför allt! Idag har jag och Rasmus varit och rännt rundor inne i stan (eller är kanske Mobilia inte inräknat i dess betydelse?) då vi båda haft presentkort på köpcentret att göra oss av med. Pengarna smälldes upp i kapp med att tiden gick och någon timme senare var nästan hela julklappen på 1500 kronor upphandlat. På vadå kan jag nu i efterhand undra? En BH, en tröja, Paris hilton parfymen jag velat ha sen jag var åtta och fick daglig stryk av min brossa, godis, en väska, smink och självklart en sen lunch på Mc donalds! 

 

Vi kom hem runt sju och sedan dess så har vi gjort lika lite som vi gjorde igår hehe. Vi har gottat oss i ett varmt bad följt av en dusch och sedan har jag även lyckats få honom att smeta in ansiktet i H&Ms egna ansiktsmask med doft av hallon tillsammans med mig.. Inte illa pinkat för en trähäst! Visserligen råkar han vara skickligt bra på alla de där grejer han nog helst inte vill att grabbarna ska få reda på. Exempel på "grejer" är ricinolja - som han numera nästan är bättre på att applicera än vad jag är och idag även ansiktsmask. Efter att ha kollat på hans perfekt utsmetade kräm så fick jag lite genant fråga honom hur han gjort. Omvända roller i förhållandet kanske? Förlåt om jag fick dig att framstå som gay älskling, du är ju den hårda av oss ;) 

 

Nu ska jag dricka en kopp te och sedan hoppa ner i sängen hos min babe och mysa till filmen "The fourth kind". På återseende my freunds!! 

 

Har ni hört något bättre? Första lektionen på tisdag är inställd och vårterminen börjar därmed halv tio istället för klockan åtta. Höjden av lycka detta eller? 

 

Eftermiddagen spenderades med att göra det enda rätta när man väl är ledig efter att ha jobbat nästan hela lovet - chilla. Vi steg inte upp och åt frukost förrän runt fyra, och innan dess gjordes ingenting vettigt alls. Om inte sova, snacka och att brottas är inräknat i den kategorin dårå? En timme senare hämtade Rasmus fina mamma Anna upp oss för att sedan styra bilen in mot stan där vi skulle hälsa på hans storebror Emil som nyss flyttat hemifrån. Efter en snabbvisit inne i hans fina lägenhet så gick vi ner till en resturang alldeles i närheten där vi åt en plankstek och vitlöksbröd till förrätt. Idag igen? Frågade pappa när han under middagstid ringde och undrade vart jag höll hus. 

 

Runt åtta släppte familjen Siedberg av mig i Vellinge då jag skulle ut och träffa mina små tjejer. Vi stod ute och snackade ett bra tag, men när mina iskalla fötter påminde mig om att det ännu inte var sommar så gick vi hem till Jennifer där vi kollade på film allihopa. Och där var jag strandsatt resten av kvällen, halvt paralyserad av matkoman plankan gett mig! Kom hem för ett bra tag sedan och ska lägga mig och läsa lite i Zlatanboken jag lånat av bibblan. Boken som skulle vara tillbakalämnad för minst 5714 veckor sedan och förseningen jag inte pallar bry mig ett skit om. OH SNAP BAD GIIIIIIIIIIIRL 

 

 

Hur ska jag beskriva min morgon? Vilket ord kallar man någonting som är sämre än kattskit? Först ville jag aldrig gå ur sängen och därmed ut i kylan (vad tror jag? att det finns någon som faktiskt skulle vilja det eller?). Sen fick jag inte bara uppleva kylan utanför mitt terratorium kallat "täcket" utan även vinterlandet utanför ytterdörren då jag tvingades gå hem till Cornelia och hämta mitt smink som jag lämnat kvar där igårkväll när vi fixade oss. Efter att ha bokstavligen slängt ner en skål flingor i magen och stressat sönder så sprang jag till bussen för att sedan se den köra ifrån mig. Ralle fick hämta upp mig och, i rena rama rallyracet, komma ifatt skiten nere i byn och väl på bussen så känner jag i fickorna och upptäcker till min stora sorg att jag glömt hörlurarna hemma. Förhoppningsvis så har eran morgon varit snäppet bättre än min med andra ord?  

 

Dagen blev inte bättre när jag sedan stod inne på Burger king, och med cirka tio minuter kvar på jobbet, vänder mig om för att ta emot beställning av nästa kund och möts av min mannen som tog min mammas liv. Mitt hjärta stannade. Hur sjukt är inte det? För tre dagar sedan skrev jag ett långt inlägg om min situation och min hat och idag står jag öga mot öga med honom. Jag blev helt jävla groggy minst sagt och fick gå bakom disken och be någon annan ta över. Därefter fick jag tillåtelse att gå hem, men var innan det tvungen att gå upp i personalrummet på andra våningen för att hämta mina kläder och byta om. Ni tror inte att han sitter vid bordet närmast dörren jag skulle in igenom? Går efter en stund ut därifrån fast bestämd för att säga något. Så många år, månader och dagar jag velat spotta honom i ögat och sedan kört ett wiplash-slag rätt i nacken på honom. Hade jag gått orörd förbi så skulle jag ångrat det så länge jag lever. Jag gick rätt fram till honom, han kollade upp och jag stirrade honom i ögonen med den jävligaste blicken jag har och sa "ditt jävla svin". Sedan vände jag klacken och gick.  

 

Därefter kom Rasmus, hans pappa och hans fru och hämtade upp mig för att åka till O'lereys för lite bowling och mat. Vann över inte bara honom utan även över de andra två och väntar därmed spänt på 10 minuters massage ikväll. Hade jag vetat att oddsen var på min sida så hade jag slått vad om 83484 timmar istället hehe.. Nu har vi köpt Marabou och gott & blandat att mysa till framför en film ikväll. Natti! 

 

 

 

Hallå vänner och alla som jag känner! 

 

Haft en sjukt trevlig kväll! Sorligt nog så blir det oftast så att förfesten är roligare än själva festen när det kommer till fester som hålls i lokal, särskilt då det inte är någon närstående som håller i det. Och så även denna gång. Förfesten hos Samuel bestod av massa snack, dricka och dans. Allting gick som smort tills tiden var kommen då min vodka, som en gång stått på bordet plötsligt låg i anonyms väska. Kanske lika bra det då jag ska jobba imorgon.. Det sägs ju att allt har en mening lol. 

 

Själva festen var sådär om jag ska vara ärlig (och det ska man väl?). Tänk er 40 pers sitta vid massa bord i hörnan med facebook på mobilen. Tänk er sedan sex tjejer i mitten som dansar som om domedagen var kommen - som om det var sista dagen vid liv. Dessa sex tjejerna är vi. Svårt att göra annat när man har med sig partyprissen Jihag. 

 

Nu är jag hemma och slänger in ett snabbt inlägg i väntan på att Rasmus ska ta bilen hit. Hade tänkt göra popcorn när han kom men kunde fan inte hålla mig. Är han inte här inom 3 så sätter jag högerhanden på att de ligger söndertuggade i min mage vid det laget. Ikväll blir det gos och imorgon jobb. Stort kontrast däremellan eller? 

 

HOOOOOJ 

 

Ojsan.. Börjar inte året schysst. Lovade er en uppdatering lät därmed er få tji. Klart jag kan mobilblogga tänkte jag och tog aldrig hänsyn till vart den lilla byn Teckomatorp faktiskt är belägen. Öde är en underdrift, och täckningen är nog bättre till och med på det högsta berget uppe i högsta delen av detta avlånga land. 

 

Besöket i Teckomatorp var mysigt trots att det var kort. Igårkväll drog vi till närmaste (inte så jävla nära trotsallt. Som jag sa - öde hehe) bowlinghall och jag fick mitt tillfälle att skina. Och det gjorde jag minsann, vann rond två trots hård konkurrens i form av starka pågar och lyckades under vårt besök på curl göra inte bara en, utan tre strike. Plötsligt händer det, menar Triss på. 

 

Nu sitter jag hemma med en mage som ekar lika tomt som vårt kylskåp för tillfället. Pappa är på okänd destination, riktigt vart vet jag faktiskt inte. Det enda jag vet är att huset står tomt. Happ, vad ska man hitta på att käka idag då? Kännes som om jag varit mer kreativ förut, just nu står jag nämnligen och väljer mellan skumtomtar, snabbmakaroner med ketchup (finns det något godare? bortsett från nutella och pommes med bearnaisesås dårå) eller potatismos med rostadlök och lingonsylt. MUMMMMMA 

 

Efter visad kock-skills så är det dags att slänga sig i duschen och sedan fixa mig lite fint för första gången detta året (höhöhöhö eksde vad rolig jag är). Ikväll vankas det nämnligen lokalfest och artonårsfirande med tjejerna! 

 

 

Steg upp med tuppen (kan man verkligen säga så om klockan 10 på förmiddagen, eller beklassas man som en stereotypiskt trött ungdom då?) idag för att klä mig och slänga lite mat i magen innan det var dags för mig, min storebror och hans flickvän att styra bilen (han har precis tagit körkort och stoltserar gärna med detta. Inte mig emot, jag är inte Skånetrafikens främsta fan!) upp mot Teckomatorp för att hälsa på hela släkten på mammas sida. Min lillebror Jacob fyller dessutom år idag och när man ändå ska upp så kan man passa på att pricka i en dag där det serveras tårta och kakor i mängder liksom hehe. 

 

Nu står min bror och galer sönder varenda blodkärl i hela halsen, har jag uppfattat det rätt så tror jag att det är dags att åka. Säg det då, tycker jag som sitter och chillar doktigt med hörlurar i öronen och Swedish House Mafia på en volym högre än vad hälsoverket rekomenderar för trumhinnor. 

 

Det blir ingen lång vistelse då vi är hemma redan imorgon eftermiddag om allting går enligt planerna. Så vi hörs då!  trodde ni att jag skulle säga va? Vi hörs ikväll. Tacka Steve Jobs och Iphone för det vetja! 

 

Idag mår jag bra och är glad som en speleman. Nattens depp försvann i takt med att pussarna i nacken blev fler och runt fyra sov jag djupare än en björn i sexmånaders idé. Imorse vaknade jag på ett mindre bra sätt - småsyskonen latjade utanför sovrumsdörren och ett tag var ljudvolymen hög så att jag trodde att det var fler människor i huset än vad det finns dagar på året. Därför blev jag relativt lättad när de, tillsammans med pappa, bestämde sig för att styra bilen mot affären följt av en kopp kaffe hemma hos farfar och huset därmed var all mine. När katten är borta dansar råttorna på bordet sägs det. Idag gav jag citatet en mening; jag bokstavligen sprang upp, stekte två paket bacon, 6 ägg samt kokade varm choklad och gjorde lite fint för att visa uppskattning mot pågen min. I ett hus med fyra personer får man ta varje chans man har till att vara ensam hehe. 

 

Nu har vi matat oss igenom de sista avsnitten av årets julkalender, sådär två veckor senare ba. Svt förtjänas att bojkottas helt och hållet efter det fiasko till uppföljare av Greveholm de gjorde om jag får tycka till. Och det får man väl i sin egen blogg? 

 

Tiden säger mig att det är dags att slänga puder i mitt bra bleka ansikte då jag om en halvtimme ska befinna mig på jobb redo och alärt. Vet av erfarenhet att det är bäst att lita på magkänslan, med det sagt så hörs vi ikväll mina vänner! 

 

 

 

 

Denna löpsedel möttes jag av i Lördags när jag stod i ett närlivs inne i Malmö och skulle handla ett äpple innan det var dags att börja arbeta. Artikeln handlar om min mamma, den person som alltid kommer att vara och förbli den näraste och käraste till dig. När detta för fem år sedan var aktuellt, när min mamma mördats av sin sambo i mitt hus framför deras gemensamma son och min yngsta lillebror så var det nästintill inte märkvärdigt för mig att se rubriker som dessa pryda löpsedlarna. Rubriker som för alla andra inte betydde mer än en mer eller mindre död fluga i öknen, men som för mig betydde världen. När jag var som mest sårad och knäckt i tusentals bitar med ett hjärta utslitet och stampat på, på grund av det besked om att min mammas kropp hittats och hoppet om att hon kanske var vid liv därmed var som bortblåst så började jag vänja mig vid löpsedlar och tidningsartiklar som dessa. Inte riktigt likt en annan sjuttonårings liv kanske? 

 

Detta svider mer än att cykla i 696969 kilometer i timmen för att sedan trilla och skrapa upp knäet på asfalten att skriva, men om jag ska vara ärlig så försöker jag att inte tänka mycket på hennes död och bortgång. Att förtränga det och leva vidare känns som ett alternativ mycket enklare att handskas med, men efter att ha sett den Wallander film som verkar vara grundad på det jag upplevt, så brast det för mig. Vilken jäkla tur att jag hade Rasmus som fick allting att kännas mycket lättare här just då! 

 

Den hat, ilska och vrede jag känner för mannen som tog livet av min och mina fyra syskons mamma är svår att uttrycka i ord. Jag kommer föralltid att ha en tung väska bärandes på ryggen full med hat och sorg. Jag undrar om han någonsin kan gå ner i affären för att handla en liter mjölk utan att bli utstirrad och spottad på. Jag hoppas så innerligt inte det. Jag sitter och funderar på hur hans beslut den 19 oktober 2007 har påverkat mig. En av de många saker jag kan komma på är min föredetta sjuka rädsla för att vara hemma själv, men även hur det ställt till det när det gäller människor och tillit. Jag hade känt denna man i ett antal år, alltid tyckt att han var fucking freaky men det skulle kunna hållas inom parantes. Denna man har jag bott tillsammans med, skrattat tillsammans med och gråtit tillsammans med. När han anmäler min mamma försvunnen för att inte väcka misstankar, och hennes lilla dotter på tretton år står och bokstavligen kräks av sorg så är det ingen mindre än mannen som haft ihjäl henne med sina bara händer som står och klappar mig med dessa på ryggen och intalar mig att hon kommer att komma hem helskinnad igen. Det är något jag sent kommer glömma. Ovannämnt är vad som kommer på tanke i första hand när jag tänker på de vidrigaste sakerna i mitt liv. Hur man kan vara så hjärtlös, känslokall och äcklig är en fråga för mig svår att besvarad. Jag är ingen hatisk människa, men med handen på hjärtat; Må detta äcklet förevigt brinna i helvetet och hoppas att du, ditt svin, en dag kommer att läsa detta. 

 

Ikväll saknar jag min mamma extra mycket. Jag och Rasmus har nu under sentimmarna suttit och kollat igenom gamla bilder och jag kan inte sluta tänka på hur jag alltid varit hennes lilla flicka. Och trots det faktum att jag i skrivande stund sitter med tårar i ögonen och en klump i halsen så kan jag inte mer än att glädjas över den tid jag faktiskt fick med henne och den kärlek jag fick uppleva. Tilläggas borde även att min pappa inte ska handla i skymundan i detta inlägget, han är en stor bidragande faktor till att jag är där jag är idag. Min älskade pappa! 

Förmodligen sista inlägget för detta året. Det hade man ju velat skulle vara lite speciellt, men vad ska man säga mer än det gamla vardagliga så som att vi varit uppe sedan åtta för att fira min fina lillasyster som idag fyller fyra år. Min bebis ♥ Rasmus har åkt hem då tjejerna snart kommer hit för att styra upp en trerättersmiddag. Skojade bara, det är i själva verket en två rätters-middag. Det förstnämnda lät snäppet finare bara. Satt precis in löshåret men tog ut det lika snabbt, palla att inte kunna headbanga ikväll lixxxxx. lol. 

 

Idag ska jag, kvällen till ära, bära höga klackar (aldrig att jag sviker er Converse. Ni ligger tryggt i väskan och åker på när kvällen börjar lida mot sista refrängen. Hade jag kunnat önska. Förmodligen åker de på redan innan vi hunnit stiga på bussen mot Skanör) och som om det inte var nog, så har jag även tagit mig tid att raka benen. Hör och häpna mina vänner! Äcklig jag låter. Jag bara orkar inte vara den tjejen som låtsats spendera mina söndagskvällar med "mys-spa med mig själv. Smort in mig, rakat benen och tagit ett varmt bad" Fuck det. Vinterpälsen är ett måste i denna kylan eksde 

 

Hörs vi inte med mobiluppdateringar ikväll så vill jag passa på att önska er ett GOTT NYTT ÅR nu innan det är försent. 2013, please be good to me. 

Det har varit full rulle på mig sedan senaste uppdateringen. Har jobbat sammanlagt 19 timmar sen dess, myst lite med vänner och pojkvän och i all ära - sovit så klart.Tanken var att jag skulle jobbat tio timmar även imorgon, på självaste nyårsafton. Kanske inte drömscenariot för en tonåring i sina bästa dar? Därför blev jag eld och lågor när jag igårkväll fick det, förmodligen, finaste samtalet i mitt sjuttonåriga liv. Samtalet där Emilia frivilligt tog mitt arbetspass då hon inte hade annat planerat. Jag lovar er att om jag hade varit huvud mot huvud med tjejen så hade jag i stundens hetta gett henne en kyss av ren glädje trots att jag kanske efteråt hade ifrågasatt min handling rejält. Så nu står det klart; imorgon är jag ledig och kan därmed hålla fin nyårsmiddag en casa Guillermo tillsammans med tjejerna innan vi drar vidare på fest hos Carl i Skanör. Menyn består av kött, potatisgratäng, bearnaisesås följt av pannacotta som efterätt. Kanske inte alltför fint i allas öron, men iallafall i mina som inte käkat annat än Burger King mat på många fler dagar än vad som borde vara lagligt.

 

När jag precis lättats av min ledighet så ringde jobb nummer två och undrade om jag var sugen på att jobba imorgon. Det kunde jag inte direkt påstå. Är du skön eller undrade jag som precis kämpat och slitit mig ifrån arbetspasset från Burger King. No gracias sa jag trevligt och tog en godisbit på det.

 

Nu ska jag träffa Jennifer, sedan är tanken att vi ska dra oss mot Louise och tillslut möta upp Hanna och Cornelia för lite planering och skitsnack. Till sist men inte minst så kommer Rasmus hit för att spendera årets sista natt med sin lilla flicka.

 

Ni bloggläsare som inte varit mig trogna sedan jag startade bloggen år 2010, utan hittat hit på senare tid vet kanske inte varför jag känner så stor glädje över att åka till Norge.Jättekul att träffa släkten kan de flesta tycka och himla med ögonen. Men faktum är att, förutom att hela släkten som jag inte träffat på länge är samlad, så har jag även min faster och min bästa vän där uppe! Anna är ett år äldre än mig, och det är inte lika konstigt som det låter eftersom min farmor, tillskillnad från några andras, inte är ett år äldre än 50 och pigg som en lärka. Anna kan mig utantill och innan och är den personen som jag kan vara 200 procent Malin Guillermo med. Det finns ingen som henne! ♥

 

Gjorde minsann väldigt fel i att strunta i att käka en ordentlig frukost imorse på grund av tidsbrist med nio timmars arbete framför mig. Har käkat väldigt dåligt under den senaste tiden. Mycket godis och lite mat. Antar att det blir så när man jobbar mycket; man är för stressad för att äta så mycket på plats och väl hemma väljer man att prioritera saker som sömn, vänner, familj och pojkvän. Såklart. Kände iallafall innan jag knappt påbörjat passet att det inte gick som smort om man säger så. Snarare tvärtom. Hade en alldeles tom blick, svettades som om jag hade tagit pommesens plats i fritösen, huvudet hängde inte med och jag kunde knappt stå på benen på grund av den brännande smärtan i magen. Kändes som om jag inte hade käkat sedan jag senast rakat benen liksom. Lite ohärlig känsla om man säger så. 

 

Det faktum att jag hade en tidig lunch räddade mig och när jag gottat i mig ett par nuggets med currysås på så återgick jag till mitt normalt störda tillstånd igen. Fick sluta någon timme tidigare, inte mig emot. Tog bussen hem till Jennifer. På mitt bank-kort bör tilläggas. Tappat mitt nyladdade JOJO-kort på bussen i (när fan jobbade jag sist? orkar inte räkna. Någon gång denna veckan iallafall). 400 spänn fick den lyckliga upphittaren av detta som ett extra klirr i kassan. För all del, se det som en julklapp från mig till dig eksde! Hos Jennifer stannade jag tills pappa ringde helt uppstirrad och frågade vart jag tog vägen, vi skulle ju åka nu?! Okej, svarade jag där jag satt och chillade som aldrig förr. Vi har all tid i världen tänkte jag och lunkade hemåt. Väl hemma så var det inte lika bråttom som det i telefonen lät. Standarden eller? Iallafall i detta huset hehe. 

 

Nu sitter vi i bilen och har gjort det någon timme. När man suttit här sedan åtta önskar man att det är nu man hade kunnat skriva "och snart är vi framme". Men ska jag vara ärlig så vore det att ljuga. Inte bara en söt liten vit lögn snackar vi nu, utan en lögn lika stor som Breiviks då han tog sig på båten ut till Utoya och menade på att han var en polis. Sitter med två sovande småsyskon på var sida. De ser ut att sova gott. Synd att jag i mitten inte kan göra riktigt detsamma. 

 

Nu ska jag ta upp godispåsen. Börjar bli lite hungrig höll jag på att skriva. Över åtta timmar sedan jag senast öppnade foderluckan så det kanske inte är helt konstigt. Tur att vi är på väg till farmor. Farsföräldrar brukar vara bättre på att göda sina barnbarn än vad Tonny Hawks är på att skejta. 

 

Uh, jobbigt att ta sig ur sängen imorse. Satt och övervägde hurvida jag skulle ta mig till skolan för lite quiz eller stänga av snooze och somna vidare. Slängde av täcket och fick därmed den jobbiga biten gjord. När man väl gjort det så är det inte svårare än att gå upp, sätta på lite musik och piggna till. Julavslutningen firades med fika på ett cafe nere i byn tillsammans med tjejerna. Nu är det äntligen jul-lov och jag har, som en tvåa, gått halva min gymnasietid på Sunds. Urrrrh, sorliga tanke! 

 

Nu ska jag göra klart ett sista samhälls arbete innan det är dags att ta bussen in till stan för lite jobb. 

 

Kände mig lite dålig igår, så tanken var att jag egentligen skulle skippat mitt jobbpass på Santa Lucia idag. Vaknade dock lite kryare imorse så tänkte att det var lika bra att dra dit. Och tur var väl det.. Idag fick jag nämnligen jobba med min vän Frida för att lära upp henne så att hon i nästa vecka kan stå på egna ben och jobba utan min hjälp. Dagen har med andra ord varit rolig. Trevligt med lite sällskap under lunchen och lite skitsnack att döda tiden med. Nu håller jag tummar och tår för att det ska gå som smort för henne! 

 

Planerna nu är så många som inga alls faktiskt. Ska trotsallt upp till skolan imorgon vid nio för att spela lite frågesport med klassen som en slags avslutning. Frivilligt men väljer att delta då det känns snäppet olökigare än att ligga hemma och räkna antal hjärtan på mitt påslakan eller slå på kanal 5 och undra varför man inte är lika skön som Filip och Fredrik eksde